Ekebyhovs slott

← Tillbaka till nyheter

Wrangel — mannen bakom slottet

Carl Gustaf Wrangel (1613–1676) var en av sin tids mäktigaste män. Riksamiral, riksmarsk och riksråd — hans karriär var ett stycke levande svensk stormaktshistoria. Han deltog i Trettioåriga kriget, stod vid Karl X Gustavs sida under danska krigen och anhopade gods och egendom på ett sätt som bara var möjligt för dem som stod allra närmast makten.

Ekebyhovs slott var ett av hans många gods. Under 1660-talet lät han bygga om och utvidga den befintliga bebyggelsen till ett barockt herresäte värdigt hans rang. Resultatet var ett slott med karaktäristiska torn, genomtänkt arkitektur och en dominerande position i Ekerö-landskapet.

Wrangel samlade inte bara gods — han samlade konst, föremål och kulturell prestige. Hans samlingsintresse satte djupa spår i de slott och herresäten han kontrollerade runt om i riket, från Skokloster i Uppland till Ekebyhov på Mälaröarna.

Det faktiska bygget påbörjades 1673 — tre år före Wrangels död — och han hann troligen aldrig bo i det färdiga slottet. Arkitekten som möjligen ritade det var Johan Tobias Albinus, en sydtysk immigrant som besiktigade byggnaden under en båtresa hösten 1675. Stilen är karolinskt trä: timrade stockväggar klädda med stående träpanel, ett byggsätt som ansågs bättre anpassat till det svenska klimatet än de kontinentala barockformerna i sten.

Lovisin och Ihre — de som fullbordade slottet

Wrangel dog 1676 och slottet förblev ofulländat i decennier. Det var baron Erik Lovisin (1671–1715) som 1701 köpte egendomen och tog upp arbetet. Han renoverade fasaden, reparerade taket, bytte fönster och lade nya golv. Trots pesten 1710 avbröts inte arbetet. Det Ekebyhov som vi ser i dag är i sina grunddrag Erik Lovisions fullbordan av Wrangels ambition.

År 1790 kom slottet i händerna på hovrådet Albrecht Ihre (1763–1828), och med det inleddes en epok som skulle vara i nästan 200 år. Ihre-familjen ägde Ekebyhov fram till 1983 — 193 år. Under den tidens lopp planterade Albrecht Ihre och hans son de bokträd som än i dag bildar slottets karakteristiska bokskog, och genomförde en romantisk engelsk parkgestaltning i 1800-talets anda.

Under 1900-talet drev ryttmästare Johan Ihre och hans hustru Sigrid (född Björkenheim) en trädskoleriverksamhet som på 1930-talet täckte 16 hektar med 60 000 äppel- och päronplantor. Trädskolans produkter levererades till Stockholmsmarknaden och plantor skickades ända till Finland. Verksamheten sysselsatte upp till 32 anställda och var ett av Mälaröarnas mest betydande jordbruksföretag under mellankrigstiden. År 1983 köpte Ekerö kommun egendomen och öppnade den för allmänheten.

Klockan — ett kungligt minne

En av de mer omtalade detaljerna i Ekebyhovs historia är slottets kyrkklocka. Klockan donerades inte av Wrangel, som man kanske kunde tro. Den gavs i stället av familjen Ihre — en gåva till Ekerö kyrka med djupa rötter i slottets sociala och religiösa kontext.

Historien om klockan exemplifierar hur Ekebyhovs slott har fungerat som nav i det lokala samhället: inte bara som en plats för stormaktselit, utan som en del av det religiösa och kulturella livet på Mälaröarna. Klockor var i äldre tid mer än tidmätare — de var markörer för gemenskap, festligheter och sorg, deras röst ett band mellan slottet och den omgivande befolkningen.

Ridskolan och nutida Ekebyhov

Idag är Ekebyhovs slott framför allt känt för sin ridskola. Stallet som huserar Ekerö Ridskola byggdes 1885 och är i sig ett byggnadsminne. Ridskolan erbjuder ridlektioner i en av Stockholmsregionens vackraste miljöer — med slottet, bokskogen och Mälarens fjärdar som fond. Alla ridlärare är utbildade och ridskolan välkomnar nybörjare såväl som erfarna ryttare.

Utöver slottsbyggnaden och ridskolan finns på egendomen drygt 20 välbevarade flyglar, uthus och ekonomibyggnader från 1600-talet och framåt. Det gör Ekebyhov till ett av de mest välbevarade herrgårdskomplexen i hela Stockholmsregionen, och till en plats där man bokstavligen kan gå runt och se hur en stormaktstida godsanläggning var uppbyggd.

Ekerö kommun förvaltar egendomen sedan förvärvet 1983. Parken är öppen för allmänheten och slottsområdet används för kulturarrangemang, visningar och utomhusaktiviteter.

Julkalendern på slottet

År 2020 användes Ekebyhovs slott som inspelningsplats för SVT:s julkalender Mirakel. Filmat från januari 2020, regisserat av Carl Åstrand och skrivet av Peter Arrhenius, Sara Young och Fredrik Agetoft, är Mirakel ett fantasydrama om tidsresor. Berättelsen utspelar sig i den fiktiva staden Elmersryd och rör sig mellan år 1920 och 2020.

Handlingen startar med att forskarna Vilgot och Anna-Carin skapar ett artificiellt svart hål för att generera energi. När de går hem för dagen förflyttar sig hålet och hamnar på vinden i ett gammalt gods — det gods som i nutid är hem för flickan Mira, vars föräldrar just omkommit i en trafikolycka. Det godset är Ekebyhovs slott. Några inomhusscener filmades vid Torekällberget i Södertälje, men slottets exteriörer och parker är omistliga Ekebyhov.

Serien fick ett varmt mottagande, och slottet fick på köpet en ny generation av besökare som ville se platsen med egna ögon.

Spöken och hemliga gångar

Inget gammalt slott utan sina rykten om spöken. Ekebyhovs slott är inget undantag. Under åren har det förekommit rapporter om märkliga ljud, skuggfigurer och upplevelser som de som tillbringar tid i slottet ibland berättat om. SVT:s program om spökerier och mystiska platser har vid tillfällen uppmärksammat Ekebyhov som en av de byggnader i regionen med ett rykte som sticker ut.

Huruvida slottet verkligen är hemsökt är en smaksak — och en fråga som troligen aldrig kommer att få ett entydigt svar. Men det hör till slottets karaktär att det känns som en plats där historien inte riktigt har lagt sig till ro.